1. Väg söder över från Lubin centrum och staden Tomaszow hade stark trafik med både person- och lastbilar, så flera hundra trafikanter hade god sikt över det påstådda Belzeclägret.

2. Huvudjärnväg som norrut passerar Belzec järnvägsstation efter 0,5 km och staden Belzec efter 1,5 km.

3. En tät skog som täckte hela sidan på höjden 1940, avverkades innan mars 1944. I motsats med dagens avverkningsmetoder då man använder motorsågar, skogsmaskiner och lastbilar, så 1940 tog det troligtvis 3 säsonger, 1941 till 1943 för att avverka skogen med hjälp av yxor för att fälla och kvista träden, och hästar för att forsla bort träden.

4. Bondgårdar längs vägen i dalen mitt emot skogslägret hade fri utsikt över hela området.

5. Uppgrävt dike till vad som antagligen var ett vattenrör.

6. Kort stickspår.

7. Två små byggnader som troligtvis var sågverk där man gjorde timmer av träden, men byggnadernas användning är okänd.

8. Det påstådda dödslägret 1943 mellan stickspåret och toppen på höjden (se nummer 10) var i verkligheten ett skogsläger med måtten 250 x 250 meter som fanns mellan 1940 och 1944.

9. Här låg den påstådda gaskammaren där 2400 människor per dag, eller 200 per timme under 12 timmar per dag, (600,000 totalt) gasades under 1942, vilket var synligt för invånare i Belzec, bönder, trafikanter eller för spioner i dalen. Så att mörda så mycket som en person om dagen skulle ha setts av många människor. Det finns för övrigt inga märken efter cementgrunder o.d. för byggnader.

10. Kam på toppen av höjden som går till berget Lysa 1 kilometer sydöst, hade trädstubbar och rötter som gjorde det omöjligt att med hackor, spadar och hästar begrava 2,400 människor per dag. Jämnfört med Katynskogen kan endast 12,000 eller 2 % av de påstådda 600,000 kropparna vara begravda här.

11. Det påstås under vintern från november 1942 till februari 1943 grävdes 4,500 kroppar upp per dag, men att gräva upp 4,500 frysta kroppar i jord med tjäle på toppen av höjden är omöjligt. Även om tyskarna hade satt in tusentals arbetare, skulle endast en bråkdel hinnas med på den tiden. Vid Katyn väntade tyskarna från att de funnit gravarna i februari 1943 till april med att gräva upp kropparna. För att gräva upp kropparna, 130 per dag använde tyskarna lokal arbetskraft.

12. Det påstås att 4,500 frusna kroppar per dag brändes i stora bål, men det är omöjligt efter som öppen kremering förbrukar många gånger mer bränsle (ungefär 120 kg kol eller ved per kropp) än vid sluten kremering, samt att kropparna kremeras mycket långsammare. Även om hundratals ton kol eller ved per dag hade transporterats upp på höjden, och 2,000 till 3,000 arbetare lagt kroppar på bålen, så kunde endast någon procent av de påstådda 4,500 kropparna per dag ha blivit kremerade.

13. Kraftiga märken i marken, som förefaller att ha varit en broms när man släppte trädstockar ner för höjden till järnvägsvagnarna.

14. Järnvägsvagnar.